ett riktigt as!
Har precis varit i stallet och ridit Petra, eller rida kan man nog inte påstå att jag gjort eftersom att Petra betedde sig som en riktig super idiot häst! Herregud vad hon var dum, nu ska ni få höra:
I stallet stod hon som ett lamm som vanligt jättesnäll o så, sedan tog jag ut henne för att gå upp mot paddoken, det gick bra.. Väl framme i paddoken så knäppte jag av ena sidan av tygeln för att kunna stå längre irån henne och fota, men det gick inte eftersom att hon sprang runt, runt, runt mig hela tiden. När jag då säger till henne att stå still blir hon sur och fortsätter. När jag då säger till henne ordentligt genom att ställa mig i vägen och dra till i henne så står hon till slut still... men då står hon ju med baken mot Pretender (sonen som stod i en hage 300m från paddoken.) så hon ska ju givetvis försöka svnga runt och stirra på honom men då tar jag tag i henne och säger ifrån, då STÄLLER HON SIG PÅ BAKBENEN!?!?!? Jag har aldrig sett henne resa sig, lätta smått endast en decimeter från marken men aldrig stegra sig!
Där stog jag paff och förbannad, så jag flyger på henne med min "förlängda arm" (tygeln som endast satt i en bettring) och får henne att gå undan från mig regält. Då blev HON paff och började lugna ner sig.
Så vi stod still ett tag, sedan tog jag stolen för att hoppa upp o hon börjar gå runt, runt. runt igen. Men jag hopapr upp ändå och tvingar henne rygga regält när jag kommer upp så att hon står still. Men det kunde hon knappt det heller, hon hoppade fram och tillbaka gick på sidan med huvudet och halsen högt. så jag kämpade som tusan med att få henne att bara stå still. gjorde hon inte de fick hon rygga.. Det blev många ryggningar men till sist stod hon still så att jag kunde rida fram.
Efter att ha skrittat ett tag så bestämde hon sig för att vara SUPER rädd för något utanför banan. Något hon sett under hela tiden hon stått hos sussie! (5år?) Så de va bara att få henne att titta på den och inte vända bort huvudet fast att hon ville "fly".
Till sist lugnade hon ner sig tack vare min envishet. Man kan aldrig låta den damen vinna en kamp som den, så är man verkligen förlorad. Men jag gav mig inte och passet slutade med trav och skritt på långa tyglar och så stod vi still tills det att hon nästan somnade. Sedan hoppade jag av och hon fick massor med beröm.
Kom ihåg, sluta när ni ligger på topp!
Hennes son hon skulle skrika efter hela tiden, hon får stå med honom nu i ca 2 veckor eftersom att han e kastrerad o mamma e den endra han inte vill ställa sig på.
Petra har verkligen ALDRIG stått på bakbenen o bettet sig som idag.. det har ju gått bra dom andra dagarna jag ridit, hon har ju varit lite nojjig för sin son, som klarar sig utmärkt i hagen, men aldrig som nu! Tur att dom inte ska stå ihop länge till, det är ingen liten dam att hålla koll på!
Petra när hon stirrar på Pretender:
I stallet stod hon som ett lamm som vanligt jättesnäll o så, sedan tog jag ut henne för att gå upp mot paddoken, det gick bra.. Väl framme i paddoken så knäppte jag av ena sidan av tygeln för att kunna stå längre irån henne och fota, men det gick inte eftersom att hon sprang runt, runt, runt mig hela tiden. När jag då säger till henne att stå still blir hon sur och fortsätter. När jag då säger till henne ordentligt genom att ställa mig i vägen och dra till i henne så står hon till slut still... men då står hon ju med baken mot Pretender (sonen som stod i en hage 300m från paddoken.) så hon ska ju givetvis försöka svnga runt och stirra på honom men då tar jag tag i henne och säger ifrån, då STÄLLER HON SIG PÅ BAKBENEN!?!?!? Jag har aldrig sett henne resa sig, lätta smått endast en decimeter från marken men aldrig stegra sig!
Där stog jag paff och förbannad, så jag flyger på henne med min "förlängda arm" (tygeln som endast satt i en bettring) och får henne att gå undan från mig regält. Då blev HON paff och började lugna ner sig.
Så vi stod still ett tag, sedan tog jag stolen för att hoppa upp o hon börjar gå runt, runt. runt igen. Men jag hopapr upp ändå och tvingar henne rygga regält när jag kommer upp så att hon står still. Men det kunde hon knappt det heller, hon hoppade fram och tillbaka gick på sidan med huvudet och halsen högt. så jag kämpade som tusan med att få henne att bara stå still. gjorde hon inte de fick hon rygga.. Det blev många ryggningar men till sist stod hon still så att jag kunde rida fram.
Efter att ha skrittat ett tag så bestämde hon sig för att vara SUPER rädd för något utanför banan. Något hon sett under hela tiden hon stått hos sussie! (5år?) Så de va bara att få henne att titta på den och inte vända bort huvudet fast att hon ville "fly".
Till sist lugnade hon ner sig tack vare min envishet. Man kan aldrig låta den damen vinna en kamp som den, så är man verkligen förlorad. Men jag gav mig inte och passet slutade med trav och skritt på långa tyglar och så stod vi still tills det att hon nästan somnade. Sedan hoppade jag av och hon fick massor med beröm.
Kom ihåg, sluta när ni ligger på topp!
Hennes son hon skulle skrika efter hela tiden, hon får stå med honom nu i ca 2 veckor eftersom att han e kastrerad o mamma e den endra han inte vill ställa sig på.
Petra har verkligen ALDRIG stått på bakbenen o bettet sig som idag.. det har ju gått bra dom andra dagarna jag ridit, hon har ju varit lite nojjig för sin son, som klarar sig utmärkt i hagen, men aldrig som nu! Tur att dom inte ska stå ihop länge till, det är ingen liten dam att hålla koll på!
Petra när hon stirrar på Pretender:
Kommentarer
Postat av: Erika
Fy de är inte kul när dom stegrar. :/
Trackback
